Företagsrevolution

Free Web Hosting Provider - Web Hosting - E-commerce - High Speed Internet - Free Web Page

Chicago Tribune: Kubanska företag mitt uppe i en revolution

Nära hälften av Kubas 3600 statliga företag håller på att omorganiseras enligt managementidéer från USA, Tyskland och Japan. Det rapporterar Laurie Goering för Chicago Tribune i en artikel som återges i sin helhet nedan. Processen som också bygger på Kubas egna erfarenheter kallas perfeccionamiento och innebär att de statliga företagen i mångt och muycket ska fungera som kapitalistiska företag.

"Tanken att det bara är privata företag som kan vara effektiva och inte statliga är felaktig", säger Julio Vazquez, Kubas vice ekonomiminister till Chicago Tribune och fortsätter: "Hur kan man använda marknadsmekanismer i en socialistisk ekonomi, frågar sig kanske en del? Men de är ju bara ekonomiska mekanismer som fungerar i vilken slags ekonomi som helst! Enda skillnad är att vinsten går till staten."

Omläggningen har inneburit att ministeriet för ekonomi och planneing skurits ned med två tredjedelar sedan början på 90-talet och att subsidierna till statliga företag minskat med 89%.

"Detta är slutet för den sovjetiska planhushållningsmodellen" säger Philip Peters vid det amerikanska Lexington-institutet till Chicago Tribune. "Den modellen är död och det kan mycket väl vara det största som händer här just nu."

Att kubanska företag börjar tillämpa kapitalistiska managementidéer innebär en revolution på många plan. Företagen måste stå på egna ben och sälja sina produkter på Kuba eller på världsmarknaden. Kvoter och planmål har helt försvunnit och lönerna kopplas till produktiviteten. " Det som inte är effektivt är inte socialistiskt" hävdar Carlos Lage, minister med ansvar för ekonomin. Det här innebär att företagsledare nu själva anställer personal men också kan avskeda övertaliga. I det senare fallet är de dock ansvariga för att se till att den som avskedas antingen får utbildning eller ett nytt arbete.

Innan ett företag kan tas med i processen mot perfeccionamiento måste det kunna visa att det har sina finanser i ordning. Detta har gjort att bokföringsarbete blivit ett nytt hett karräryrke på Kuba. Många företag hade tidigare inte haft en adekvat bokföring på åratal. Universitet i Havanna ger kurser om modern management och 350 kubanska företag har tagit upp internationella kvalitetsnormer för att förbättra sin verksamhet.

De anställda ses för första gången som en resurs som tillfrågas om hur de anser att företaget sköts. I de företag som hittills tagit del i processen har produktiviteten stigit med 20%, så också lönerna.

Utländska investeringar har underlättats genom att utländska företag kan göra överenskommelser direkt med enskilda kubanska företag utan att behöva gå genom den statliga byråkratin. Vinsthemtaging underlättas också på detta sätt. Ett utländskt företag kan t ex bidra med råvaror till ett kubanskt företag som står för arbetskraften. Det utländska företaget får sedan en viss del av den färdiga produktionen och kan sälja det på världsmarknaden och behålla vinsten. Därutöver finns naturligtvis den gamla modellen med joint-ventures med statliga företag fortfarande kvar.

Omvandlingen av de statliga företagen har gjort att flera kubanska företag sökt marknader utomlands och blivit multinationella. Det gäller framför allt inom turistnäringen och bioteknologin. Kubanska företag har joint-ventures med kinesiska företag och bygger lyxhotell i Kina, kubanska restauranger har startats i Tjeckien och Polen med mera. Inom bioteknologin har Kuba över 150 patent på mediciner och behandlingar runtom i världen och stora kontrakt mellan kubanska företag och företag i bland annat Malaysia, Indien och Nigeria har tecknats under senare år. Kuba står för överföring av teknologi, know-how och teknisk assistens och får i utbyte en viss andel, t ex 30%, i de joint-ventures som bildas.

Privata entreprenörer och familjeföretag uppmuntras inom alla sektorer av ekonomin utom utbildning, sjukvård och militären. Inom jordbrukssektorn arbetar såväl enskilda bönder som kooperativ utifrån marknadsekonomiska principer. En viss del av produktionen måste de fortfarande sälja till staten enligt fastställda priser men det som blir över säljs på privata jordbruksmarknader eller på världsmarknaden. En del bönder har blivit jämförelsevis rika och har t ex kunnat köpa bil och moderna hushållsmaskiner. Även inom kooperativen kan man ofta betala hyggliga löner, något som Jimmy Carter kunde vittna om från sitt Kubabesök.

Att staten fortsätter att köpa en del av böndernas produktion har varit nödvändigt för att bevara det sociala skyddsnätet. Alla kubaner köper fortfarande en stor del av den mat de behöver varje månad till starkt subventionerade priser. Det går heller inte att jämföra lönerna på Kuba med övriga Latinamerika eftersom ingen betalar mer än högst 10% av lönen i hyra (de flesta äger dessutom sin bostad) och eftersom el, vatten och telefon är kraftigt subventionerade. Vidare är sjukvård och utbildning, även på universitetsnivå, gratis.

I mångt och mycket påminner liberaliseringen av ekonomin om utvecklingen i Kina, men det finns också viktiga skillnader. I Kina införde man även marknadsmekanismer inom sjukvårdssektorn. Det resulterade i att privata entreprenörer sysslade med att organisera blodgivning mot betalning - i en kinesisk provins kom ca en miljon människor att på detta sätt smittas med med HIV. I Kuba är som jämförelse andelen HIV-smittade mycket låg, ca 90% lägre än andelen smittade i t ex USA.

En annan viktig skillnad är att den sociala utslagningen inte är på långa vägar lika stor i Kuba och därigenom brottsligheten fortsätter att vara extremt låg jämfört med övriga Latinamerika. Inkomstskillnaderna har visserligen ökat enormt sedan 1980-talet, men det finns också ett fungerande socialt skyddsnät samtidigt som man fortsatt att förbättra utbildningssystemet som är Latinamerikas överlägset bästa.

Cuban businesses in midst of revolution
Reforms promote quality, efficiency in state-run firms
By Laurie Goering
Tribune foreign correspondent
Published August 13, 2001
SANTIAGO, Cuba -- Rooms go for just $19 a night at the two-star Hotel Rex, but you would never guess it from the service.

Fresh bath towels arrive daily, artfully twisted into a pair of courting swans and left on the bed. Hot water flows in the bathroom, a rarity at low-end Cuban hotels, and the room air conditioners hold off the muggy Santiago heat. Not satisfied with the view? Management will be happy to find you a new room.

"We want you to feel like our house is yours," says Roland Betancourt, the Rex's amiable desk clerk.

Cuba's state-run industries, never particularly known for efficiency and service, are undergoing a revolution.

Soviet-style centralized management of the island's economy is being dismantled, and state industries are being turned loose to compete on their own merits.

State subsidies have all but disappeared. Managers are being given the right to hire and fire workers. Quotas have vanished. Pay is linked to productivity. Rather than fulfilling state production goals, companies now must find their own national and international markets and make products at competitive prices.

The reform process is called perfeccionamiento--the "perfecting" of Cuban state business--and while it is not quite privatization and not quite total quality management, it is Cuba's unique response to the need to compete successfully in an increasingly globalized economy.

"The idea that only private enterprise can be efficient and state businesses cannot is wrong," said Julio Vazquez, Cuba's vice minister for economy. "People ask, `How can you use market forces in a socialist economy?' But they're economic mechanisms that work in any economy. The only difference is the profits go to the state."

Perfeccionamiento, a reform process cobbled together from Japanese, European and U.S. ideas as well as Cuba's own experience, began in 1998 as Cuba's government set out to improve business efficiency while trying to preserve its socialist ideals.

Today nearly half of Cuba's 3,600 state-owned companies have applied to enter the lengthy reform program, though only a handful have finished it. Roadside signs touting "quality and efficiency" have sprouted alongside more typical state slogans such as "Socialism or death," and at architectural firms, hotels, farms, mines and factories, change obviously is under way.

The once-shabby Hotel Rex now sports a "Quality Wall" bulletin board listing employees of the month, outlining procedures for solving guest problems-- "Every worker is authorized to solve problems," it notes--and entreating workers to put service first.

Managers plan to update the lobby, with its faded display on the achievements of Castro's revolution, replace the sagging velvet armchairs and build a new bar upstairs.

"Quality can't just be a slogan," a sign says. "Quality has to be a permanent objective in every situation. Our clients expect to be treated with the highest enthusiasm and devotion."

Transforming Cuba's top-heavy state command economy into a set of lithe, efficient and competitive state industries is no easy task.

Most state companies have not kept accurate accounting records in years, auditors say. Under the old Soviet-style system, profits and payments meant little, pilfering was widespread and books were falsified regularly to show that industries were meeting production goals.

Now, however, businesses must be audited to prove their finances are in order before entering the perfeccionamiento process. Overnight accountancy has become one of the hottest career fields in Cuba.

Once accepted into the reform program, companies launch an intensive self-diagnosis, looking into their problems and strengths in 16 key areas, from quality control to labor management.

Employees, often for the first time in their lives, are asked what they think of how the business is run. Managers are sent to school--in Cuba or overseas--to learn everything from how to write a mission statement to how to hold an effective meeting.

In the end, each company comes up with a program for change that must be approved by a government panel before it goes into effect.

"The manager's responsibility is to get results every year and every month in terms of efficiency, costs, productivity and quality, in order to reach the levels demanded by the world market," Carlos Lage, Cuba's economic czar, said earlier this year. His new motto is, "What is not efficient is not socialist."

While the reform program has started slowly, the potential for change is enormous.

For the first time, factory managers have the right to choose the cheapest supplier of raw materials, even if that supplier is overseas and a Cuban supplier is bypassed in the process.

No longer obligated or even able in some cases to sell to the state, businesses must find their own markets at home and abroad. If a product doesn't sell, it is eliminated; if a company doesn't sell, it eventually will fold.

"You have whole companies where nobody knows how to make a sale," said Philip Peters, an economic analyst who has studied perfeccionamiento for the Lexington Institute in Arlington, Va.

"Now that's changing," he said. "Companies have to sink or swim. They have to make money."

Perhaps the most controversial of the new powers given to managers is the right to hire and fire. Factory chiefs who once were required by the state to employ six truck drivers or a dozen janitors now can dismiss those they do not need.

According to Cuba's state newspaper Granma, the first 64 companies to enter the reform program laid off just 2.5 percent of their employees. Under Cuba's socialist vision, the firms are required to find the workers other jobs or send them to school to learn new skills.

"The policy is that they don't go to the street," Vazquez said. "A person without a job and salary feels useless. Society benefits when they are employed."

For most workers, the new competitiveness push has been good financial news. Productivity has risen an average of 20percent during the first year of the process in most companies, and wages have risen by an equal margin.

Just how dramatically Cuba has changed its management focus from only a few years ago is evident everywhere.

The island for the past three years has given a national quality prize " to promote business efficiency and competition." The University of Havana now offers courses in total quality management, and a recent study by the university's economics department used "The Seven Habits of Highly Effective People" as a reference. More than 350 Cuban companies are adopting international quality standards.

Even more telling is the change in the Ministry of Economy and Planning. The agency used to write the state economic plans but has been downsized by two-thirds. Since 1993, subsidies for state enterprises have fallen by 89 percent.

"This is the end of the Soviet state planning process," Lexington Institute analyst Peters said. "That model is dead. And in a way, that may be the biggest thing happening around here."