Medverkade högerextrema exilkubaner i mordet på John F Kennedy?
21/12 2003
Sedan det tragiska mordet på president John F Kennedy den 22 november
1963 har många undersökare hävdat att en konspiration låg bakom och att
Lee Harvey Oswald inte ensam kan ha utfört dådet.
I en bok av Fabián Escalante Font som inom kort kommer att ges ut
presenteras nya rön som stöder teorin om en konspiration.
Boken presenterades nyligen av den miamikubanska radiostationen Radio
Progresos internetupplaga (http://www.rprogreso.com/)
i form av en intervju med författaren utförd av Manuel Alberto
Ramy som är dess korrespondent i Havanna.
Fabian Escalante Font har mångårig erfarenhet inom Kubas underrättelsetjänst,
men bygger sin bok också på genomläsningar av omfattande amerikanskt material,
såväl officiella amerikanska utredningar som inofficiella utförda av bland
andra den framstående journalisten Gaeton Fonzi.
Jag beskriver här de händelser som, enligt Font, inträffade före mordet
på Kennedy men har också kompleterat med en del upplysningar från andra
källor (se länkar nedan).
Lee Harvey Oswald fick som ung man anställning i Japan där
han arbetade på en amerikansk militär anläggning som organiserade
spionplanen U2:s överflygningar över Kina och Sovjetunionen.
Lee Harvey Oswald arbetade med att sköta radarsystemen och hade detaljerad
insikt i hur planen flög.
1959 beger sig Lee Harvey Oswald till Moskva på semester. Efter ett par
månader uppger han sig ha blivit övertygad kommunist. Han söker upp
den amerikanske konsuln i Moskva, som sannolikt är CIA-agent, river
sönder sitt pass och säger sig vilja bosätta sig i Sovjetunionen. Oswald
lyckas senare få asyl i Sovjetunionen där han gifter sig med en rysk kvinna
och även får barn med henne.
Ett par år senare har Lee Harvey Oswald åter ändrat politisk uppfattning.
Han får hjälp av samme konsul att återvända till USA där han snart dyker
upp i högerextrema exilkubanska kretsar.
Så snabba och återkommande svängningar mellan politiska ytterligheter som
Oswald visade prov på är naturligtvis inte trovärdiga. Oswald verkar ha
drivits av en besatt önskan att bli berömd och kom att utnyttjas av
ljusskygga politiska krafter. Font menar att Oswald sannolikt var CIA-agent
och att det var därför han fick lära sig ryska under sin tid i Japan.
Han menar att Oswald var dubbelagent under sin tid i Sovjetunionen och
hjälpte ryssarna att skjuta ned ett amerikanskt spionplan vilket fick slut
på nedrustningsförhandlingarna mellan USA och Sovjet och därmed tjänade det
militärindustriella komplexets intressen.
I maj 1963 inträffar åter en 180 graders omsvängning i Oswalds politiska
uppfattning. Han kontaktar Fair Play for Cuba Committee i New Orleans
och vill engagera sig för det revolutionära Kuba. I juli 1963 kontaktar
han Sovjets ambassad och begär att få återvända till Sovjet och han förmår
även sin fru att skriva brev till ambassaden i samma ärende. Den 30 juli 1963
låter Kennedy stänga ett träningsläger för exilkubanska kontrarevolutionärer
som ägs av Mike MacLaine, en före detta kasinoinnehavare i Havanna.
Exilkubanerna har också intima kontakter med maffian, bland annat med
Santos Traficante.
Kennedys stängning av lägret bekräftar vad de högerextrema exilkubanerna
hävdat länge: att han svikit deras sak. I april 1963 skrev Orlando
Bosch (idag den mest ökände exilkubanske terroristen tillsammans med
Luis Posada Carriles) en artikel med rubriken "The Cuban Tragedy"
där han anklagade Kennedy för att ha förrått Kuba. Det var enligt Font
denna känsla av att ha blivit övergivna kombinerat med en rädsla för att
Kennedy skulle kunna komma att normalisera förbindelserna med Kuba, som
fick dem att medverka i mordkonspirationen mot honom.
Trovärdigheten i Oswalds plötsliga engagemang för den kubanska
revolutionen motsägs av att han i september 1963 dyker upp hemma
hos exilkubanen Silvia Odio och där - i likhet med Orlando Bosch -
hävdar att Kennedy bär skulden till allt ont som drabbat Kuba. Han
säger dessutom att Kennedy av den anledningen bör elemineras.
Oswalds begäran om att få återvända till Moskva avslås. Han beger sig
då till Mexiko där han kontaktar den kubanska ambassaden och begär att
få åka till Kuba. Oswalds begäran avslås och han kastas ut från ambassaden
med hänvsining till ohyfsat uppträdande. Till detta finns det flera vittnen,
bland annat ambassadens mexikanska sekreterare Silvia Durán de Tirrado
som senare kom att torteras av den mexikanska polisen på order av CIA.
Dessutom finns Oswalds porträtt bevarat på hans visumansökan.
Enligt Font var bakgrunden till alla dessa intriger med planerade Sovjet-
och Kubabesök att försöka skjuta skulden för Kennedymordet på Kuba och
därmed kunna rättföärdiga en militär invasion av Kuba. Men avslagen för
Oswald att besöka Sovjet och Kuba gjorde att man tvingades ändra planerna.
Som koordinator för mordkomplotten mot Kennedy utpekar Font CIA-mannen David
A Phillips. Komplotten påbörjades enligt Font flera månader innan mordet.
För att ge sken av att Oswald skulle vara agent för Kuba lät man också
arrangera ett bråk mellan Oswald och högerextrema exilkubaner i samband
med att Oswald delade ut flygblad för Fair Play for Cuba Committee.
Intressant nog skrev Oswald och berättade om detta bråk i ett brev till
solidaritetskommittén för Kuba redan en vecka innan det ägt rum. Efter
bråket arrangerades också en radiodebatt om Kuba där Oswald medverkade
och som lägligt nog också spelades in.
Varför misslyckades planerna på att beskylla Kuba för Kennedymordet?
Font menar att man kanske ansåg att det bevisunderlag man skulle
kunna presentera för världen var alltför tunt. Vidare ansågs sannolikt
risken för att Oswald skulle hoppa av och vittna mot konspiratorerna på
grund av samvetskval (eller i hopp om att rädda sitt eget skinn) som
alltför stor och han mördades därför två dagar efter att han arresterats
av Jack Ruby, en man med kopplingar till maffian.
Vilka bevis finns för de högerextrema exilkubanernas medverkan i
Kennedymordet? Font hänvisar till att ett 100-tal personer
med kännedom om komplotten mördats under mystiska omständigheter,
många av dem just exilkubaner. Intressant är berättelsen om hur den
exilkubanske terroristen Herminio Diaz (känd bland annat för ett
mordförsök på Costa Ricas president i slutet på 50-talet) kom till
Kuba 1966 tillsammans med Tony Cuesta för att försöka mörda Fidel Castro.
De båda avslöjades nästan omedelbart vid landstigningen och Herminio Diaz
dödades i en eldstrid. Tony Cuesta sårades allvarligt men fick vård i
Havanna och räddades till livet och kunde många år senare rehabiliteras på
Kuba. Font hade många samtal med Cuesta om Kennedymordet. En dag berättade
Tony Cuesta att såväl Herminio Diaz som Eladio del Valle (en annan
exilkubansk terrorist) befann sig i Dallas den 22 november, den dag
då Kennedy mördades. Mer ville han inte avslöja.
Till Tony Cuestas vittnesmål kommer andra vittnen som uppger sig ha sett
bland andra Luis Posada Carriles och Orlando Bosch tillsammans med Lee
Harvey Oswald dagarna före mordet (se länk nedan).
När så många andra vittnen till konspirationen mot Kennedy mördats kan
man fråga sig varför såväl Bosch som Carriles fortfarande är vid liv.
En hypotes är att de anses vara så hårdföra att de aldrig kommer att
gripas av samvetskval och vittna om komplotten. Orlando Bosch lever
idag i högönsklig välmåga i Florida och har aldrig visat tillstymmelse
till ånger över sin medverkan i sprängningen av ett kubankst
passagerarflygplan 1976 som kostade 73 personer livet. Och Posada
Carriles är idag arresterad i Panama för sin medverkan i en mordkomplott
mot Fidel Castro. Också han medverkade i sprängningen av det kubanska
passagerarflygplanet. En intressant episod är Orlando Boschs plan 1976
på att mörda Henry Kissinger under dennes besök i Costa Rica. Planen
avslöjades men USA tackade nej till att få Bosch utelämnad. Kan det ha
varit så att man fruktade att Bosch skulle hämnas genom att avslöja
graverande uppgifter om Kennedymordet? Intressant är också parallellerna
vad gäller Boschs motiv för att mörda Kissinger och motiven för konspirationen
mot Kennedy. Bosch måste rimligen ha förebrått Kissinger USA:s normaliserande
av förbindelserna med Kina och fruktat att Kissinger också skulle komma att
förorda en normalisering av förbindelserna med Kuba. Det gjorde Kissinger
också, fast långt senare när han inte längre var utrikesminister. Men då hade
de högerextrema exilkubanerna andra trumf på hand. Terroristorganisationen
Brothers to the Rescue organiserade trots varningar från FBI och Kuba
systematiska kränkningar av kubanskt luftrum tills dess ett av deras plan
sköts ned och man kunde mobilisera en opinion mot Kuba som omintetgjorde
den föreslagna normaliseringen av förbindelserna.
I Manuel Ramys intervju med Fabián Escalante Font spårar man en påtaglig
sorg över att en normalisering av förbindelserna mellan Kuba och
USA aldrig har kunnat komma till stånd. Fonts respekt för Kennedy är
också djupt rörande. Det rör sig trots allt om den president som
iscensatte Grisbuktsinvasionen och senare även Operation Moongoose,
ett destabiliseringsförsök mot Kuba som inkluderade brutala terroristattacker
och som kom att kosta många liv på Kuba. Font visar prov på en
imponerande förmåga att leva sig in i en meningsmotståndares tänkande
och tillskriver Kennedy liknande egenskaper. Den amerikanske
presidenten hade ett rörligt intellekt och innan han mördades hade
han instruerat en journalist som skulle besöka Kuba för att intervjua
Fidel Castro att rapportera till presidenten om sina intryck när han kom
tillbaka.
BJÖRN BLOMBERG
Relaterade länkar:
http://www.rprogreso.com/
(Manuel Ramys intervju i två delar med Fabián Escalante Font)
http://www.granma.cu/ingles/2003/agosto03/mar19/33kenn.html
(artikel i Granma om Kennedymordet)
http://www.ciponline.org/cuba/ipr/keepingthingsinperspective.pdf
(utförlig redogörelse för exilkubansk terrorism från den liberala tankesmedjan
Center for International Policy)
Tillbaka till förstasidan