Kubas utbildningssystem - lärdomar och dilemman

- en rapport från Världsbanken i sammanfattning på svenska

Av Lavinia Gasperini

Förord

Studieresan resulterade i ett seminarium där man diskuterade skillnader mellan utbildningssystemen i Colombia och Kuba. Seminariet var ett exempel på en framväxande dialog mellan Kuba och övriga Latinamerika vad gäller utbildningsfrågor.

De åsikter som här framförs är författarens och delas inte nödvändigt av Världsbanken.

Sammanfattning

I en färsk regional studie över Latinamerika och Karibien uppvisade Kuba de bästa resultaten såväl vad gäller språk som matematik. I många avseenden är kubanska skolor jämförbara med dem vi finner i rika OECD-länder - trots att Kubas ekonomi är ett utvecklingslands.

Vad som bidragit till dessa framgångar på Kuba har under det senaste årtiondet bland annat varit kontinuitet vad gäller strategier, kontinuerligt mycket höga investeringar inom utbildningsområdet och ett sammanhållet, väl strukturerat system som bland annat innefattar: - grundläggande utbildning av mycket hög kvalitet
- komplementerande utbildningsprogram för dem som står utanför utbildningssystemet: alfabetisering, vuxenutbildning mm.
- mekanismer som möjliggör för lokalsamhället att bidra till driften av skolorna
- stor uppmärksamhet ägnas åt lärarna (omfattande förberedande utbildning och sedan kontinuerlig fortbildning under karriären, hög status och motivation, sporrar, ett genomskinligt system med tydlig ansvarsfördelning, strategier för att utveckla en kultur av professionalism, belönande av innovationsförmåga)
- rikligt av utbildningsmaterial av hög kvalitet men till låg kostnad
- lärar- och elevinitiativ för att utveckla utbildningsmaterial lokalt
- noggrant strukturerad konkurrens som syftar till att förbättra systemet snarare än individen.
- tydliga strategier för att undervisa elever i fattiga områden på landsbygden och elever med särskilda behov.
- strategier för att förbinda skola med arbete
- skolsystemet lägger stor vikt vid att befästa sociala värderingar.

Kubas erfarenheter inom utbildningsområdet är lärorik på många sätt, och även om ovanstående modell inte kan överföras direkt till något annat land i tredje världen, så finns det mycket att inspireras av vad gäller grundidéerna. Viktigast är kasnke att den kubanska erfarenheten visar att nationalinkomsten inte är någon avgörande faktor; långt viktigare är snarare hur en mobilisering inom samhället kan åstadkomma ett utbildningssystem av hög kvalitet.

Allt eftersom Kuba öppnar sig för den globala ekonomin kommer systemet att utsättas för svåra prövningar. Det gäller till exempel de ökade möjligheterna att få bättre avlönade anställningar inom andra sektorer. Systemets strävan efter jämlikhet kommer också att utsättas för svåra prov. Utmaningarna är enorma men vem hade kunnat förutsäga att Kuba efter ett årtionde av ekonomiska svårigheter skulle lyckas bygga regionens bäst fungerande skolsystem!

Det kubanska utbildningssystemet - lärdomar och utmaningar

Kubas skolsystem har varit särskilt framgångsrikt vad gäller att garantera jämlikhet mellan könen, nå fattiga och eftersatta grupper inom befolkningen och att fostra lokalt deltagande - trots snabbt minskande resurser efter Sovjetunionens fall.

Kuba är ett fattigt land och det senaste årtiondet har varit en särskilt svår prövning. Mot den bakgrunden motsäger dess framgångar inom utbiuldningsområdet konventionell visdom: Kubas utbildningssystem är helt statligt, centralt planerat och gratis i en global reformmiljö av privatiseringar, nedskärningar av statens roll och kostnadsåterhämtning.

Det kubanska systemet kännetecknas av:
- konstant höga investeringar på utbildningsområdet
- kontinuitet i utbildningspolitiken och stark politisk vilja att prioritera utbildning åt alla
- god grundläggande utbildning inkluderande för tidig barndom (förskola) och aktiviteter för elevhälsa
- alla har tillgång till grundskola
- kontinuerlig fortbildning av samtliga lärare
- högkvalitativt utbildningsmaterial till låga kostnader
- kreativitet hos lärarna vad gäller att använda och utveckla undervisningsmaterial
- systematisk och regelbunden utvärdering
- solidaritet inom skolor och inom skolklasserna, tävlan mellan skolor och klassrum
- lokalbefolkningen medverkar i skolornas skötsel
- kompenserande insatser för missgynnade barn på landsbygden
- klara band skola - arbete
- betoning av utbildning för att skapa social samhörighet och värderingar.

Inslag i ett framgångsrikt utbildningssystem

Kuba satsar 10-11 procent av BNP på utbildning - en mycket högre siffra än resten av Latinamerika och mer än de 6 procent som rekommenderas av UNESCO.

HÖG ANDEL AV UTGIFTERNA GÅR TILL ANNAT ÄN LÖNER

Kuba har investerat avsevärda resurser i sådant som inte är löner. År 1999 gick 60 procent av utbildningsbudgeten till lärarlöner och resterande 40 procent till andra utgifter till stöd för undervisningen. Tyvärr kommer denna fördelning att bli svår att upprätthålla. 1999 fick lärarna en löneökning på 30 procent vilket självklart minskar utrymmet för andra typer av utgifter. Lärarnas motivation hotas också av en växande marknad inom mera lukrativa branscher sär man kan tjäna hårdvaluta, till exempel i utländska firmor och inom turistsektorn. I vissa provinser där turismen är på stark frammarsch hoppar 4-8 procent av lärarna av varje år.

Enhetlig, stabil miljö som stöder en kvalitativ grundutbildning

TYDLIGA MÅLSÄTTNINGAR

Ett och samma parti har styrt landet i nästan 40 år. Kontinuitet inom utbildningspolitiken - rätt ovanligt i de flesta länderna i regionen - har bidragit till god måluppfyllelse. De olika komponenterna understöder en gemensam målsättning och utvecklas kontinuerligt.

STABILITET

I många latinamerikanska länder kan återkommande politiska förändringar bidra till att hämma utvecklingen och den nödvändiga konsolideringen av utbildningsstrategier.